2016-10-08 20:45

Polen - Danmark
3 - 2

Atlético de Madrid - Real Betis 1-3 (1-1)

Hemmamatch mot ”Musho Betis” och firandet av ”Dia de las peñas” (supportergruppernas dag) brukar inte vara någon vidare rolig upplevelse för de rödvita och det fick vi tyvärr erfara ännu ett år. Real Betis, Sevillas motsvarighet till Atlético, vann välförtjänt med 1-3 och vi kan inget annat än att gratulera Chaparro och hans mannar för en väl genomförd match. Grattis!

De tre senaste säsongerna har Real Betis tagit poäng på Vicente Calderón och ikväll lyckades los verdiblancos, med José Mari i spetsen, dryga ut detta fina facit när Aguirres ihåliga lagbygge förlöjligades av Juande, Xisco och Capi som gjorde varsitt mål. Dagens förlust innebär inte bara att Betis drygar ut sitt positiva bortafacit mot Atlético på senare tid utan även att de rödvita hemmaspelarna, för femte året i rad, har mage att bjuda de tillresta supportergrupperna på en tragisk insats. Det är bara att konstatera att det ligger en viss förbannelse i själva firandet av ”Dia de las peñas” och därför rekommenderar jag Humle och Dumle att slopa denna krystade och ångestfyllda sammanträff till nästkommande säsong.

Javier Aguirre, ack denne fantasilöse tränare, ställde upp med Leo Franco i målet; López, Perea, Pablo och Seitaridis i försvaret; Simaõ, Raúl García, Cléber Santana, Maxi på mittfältet och med Sergio Agüero och Diego Forlán på topp. Spontant kändes laguppställningen fruktansvärt fantasilös då undertecknad hellre hade sett en för tillfället formstark José Antonio Reyes på högerkanten, Maxi på mitten och Raúl García på bänken. Aguirre, som är känd för att vara mer konservativ än religiösa samfund, är som bekant inte mannen med fingertoppskänslan och valde därför att, ännu en gång, sätta lagkaptenen på den så fruktlösa högerkanten och samtidigt låta Cléber och García hålla varandra i handen på Atléticos innermittfält. För undertecknads del är det fortfarande en stor gåta att karln fortsätter att insistera på att ha två defensiva innermittfältare. Det är en vedertagen sanning att denna konstellation tillför inget positivt till det här laget...

Ikväll upprepade Javier Aguirres mannar samma taktiska misstag som så många gånger tidigare den här säsongen. Avstånden mellan de olika lagdelarna visar sig fortfarande vara milsvida. Emellanåt är det avståndet mellan försvaret och mittfältet som är abnormt, andra gånger är det skrattretande långa avstånd mellan innermittfältarna och anfallarna. För att spä på eländet bör tränaren även klandras för att förvarslinjen aldrig trycker på framåt när laget har bollen i sina ägor på offensiv planhalva. Flytta upp manskapet för bövelen och sätt lite press på motståndarna! Vad gäller passningsspelet och bollbehandlingen påminner vi snarare om ett allsvenskt lag än ett La Ligalag som ligger fyra i tabellen… Även min kollega Niclas Boberg var upprörd över kvällens insats och uttryckte sin frustration på följande sätt:

Försvarsspelet var som vanligt horribelt, med oceaner mellan lagdelarna. När Atléti förlorar bollen på offensiv planhalva finns det inte en sportskepa att vi ska vinna den snabbt tillbaka. Våra två anfallare plus de två yttrarna är framför bollen, våra pivotes mil från bollen och backlinjen 15 meter in på egen planhalva och håller koll på att man håller en rak linje.

Bara till att spela ett snabbt pass upp till den ensamme anfallaren som kan i lugn och ro ta emot bollen vända upp och se Seita stå och glo på honom. Varför ska jag gå upp i rygg på min motståndare tycks han fundera på ännu!

Bort med Aguirre!

Som ni förstår är vi ännu en gång upprörda över lagets bristande taktik och att varje spelare i laget agerar som en självständig stat istället för att enas och bilda en union. Titta på Real Betis i kvällens match. De spelade som ett lag, höll ihop lagdelarna på ett beundransvärt sätt och satte hela tiden press på motståndarna. Hade jag varit Betissupporter hade jag mått prima just nu och varit riktigt stolt över mitt lag. Los verdiblancos skall ha all heder för sin insats ikväll på Vicente Calderón och de var, utan tvekan, förtjänta av att få med sig tre poäng till Sevilla. Musho Betis!

Första halvlek:
Inledningsvis koncentreras spelet på en mycket regntung vänsterkant där Simaõ och Antonio López försöker få ordning på bollen och fötterna på det mycket blöta underlaget. Planen ser ut att vara i någorlunda gott skick trots de tidigare skyfallen över Madrid men ute på vänsterkanten ser alltså planen riktigt regntung ut och det får spelarna erfara ett antal gånger då bollen fastnar i vattenpölarna gång efter annan.

Under de första tio minuterna av matchen är det rödvita Atlético som har ett större bollinnehav och det tack vare att gästerna verkar vara villiga att låta hemmalaget föra matchen och vänta på det förträffliga läget att kontra in ett segermål. Efter tre minuters spel hamnar bollen hos anfallaren Diego Forlán som, strax utanför de grönvitas straffområde, ser hur portugisen Simaõ tar en löpning bakom högeryttern och precis i det rätta läget släpper Diego in bollen mot hans lagkamrat. Tyvärr får bollen en kuslig fart på grund av det blöta underlaget och passningen som kunde ha inneburit ett friläge för Simaõs del resulterar istället i att Ricardos ersättare i målet, Casto, kan glida ut och greppa bollen framför fötterna på vår portugis.

Matchens nästa intressanta spelsekvens står även hemmalaget för när en spelintelligent vänsterback vid namn Antonio López tar ett steg upp i banan och bryter en malign djupledspassning mot kvicke Odonkor. Vår vänsterback bryter inte bara bollbanan utan han iscensätter även ett snabbt anfall när han släpper ut bollen på kanten där Simaõ utmanar sin motståndare och släpper in den lågt mot vår argentinske guldkalv som står och lurar inne i motståndarnas straffområde. Bollen når tyvärr inte fram till Kun då den gänglige Juanito får en tå på bollen och förhindrar på så sätt att Atlético skall ta ledningen. I spelsekvensen efter att Juanito brutit bollbanan iscensätter Real Betis en hypersnabb kontring där bollen till slut slås ut mot den irrationelle Odonkor. Tysken får bollen ute på högerkanten och drar sig inåt banan för att gå på ett snabbt avslut innan Pablo hinner sätta ut en lång fot. Odonkors lågt pressade skott letar sig bort mot Leo Francos bortre stolpe, men som tur är får vår argentinske keeper fingrarna på bollen och styr ut den till en sedermera resultatlös hörna.

I minut 15, efter några bra Betisminuter, spelas bollen ut på vänsterkanten till den före dette Atléticospelaren José Mari. Han kontrollerar bollen, utmanar en bollstirrande Seitaridis, grundlurar greken och satsar sedan på ett snabbt avslut. Skottet går på mål, men det är ett skott som en rättplacerad Atléticomålvakt skulle ha greppat om det inte vore för att bollen studsar precis framför näsan på Leo. Den förrädiska studsen leder till att bollen styrs ut i banan igen och medan ett stillastående försvar står och tänker på annat kan Juande lägga in bollen i nät med en busenkel höger bredsida. 0-1.

Atlético för sedan matchen tack vare ett större bollinnehav men man lyckas trots det inte skapa några konkreta målchanser och det är rätt skrämmande med tanke på att man faktiskt spelar på hemmaplan… Atléticos kvittering till 1-1 i den 25:e minuten kommer egentligen från ingenstans och det tack vare att vår unge argentinske anfallare testar skottlyckan i brist på passningsalternativ. Skottet avlossas ett tiotal meter utanför motståndarnas straffområde och även om skottet är stenhårt bjuder Casto på en målvaktstavla när han inte lyckas styra bort bollen bättre än att den tar i stolpen innan den letar sig in i nätmaskorna.

Dryga halvtimmen in i matchen får till slut hemmalaget lite tryck på motståndarna när laget tilldelas tre hörnor inom loppet av en minut. Trots det vållar ingen av hörnsparkarna någon fara för Casto och det förvånar ingen Atléticosupporter då vi vet att Aguirres grabbar bara ägnar sig åt volleybollfotboll på träningarna. Halvleken spelas av utan att varken det ena eller det andra laget skapar några chanser att ta ledningen. Tyvärr tvingas Simaõ utgå i den 36:e minuten på grund av en skada och portugisens ersättare blir den populäre José Antonio Reyes.

Andra halvlek:
Atlético, oförmögna att skapa något på egen hand, bjuds på en halvchans direkt i början av den andra halvleken när försvararen Melli slarvar med en bakåtpassning till målvakten. Raúl García uppfattar situationen snabbt och sätter hård press på en uppstressad Casto som får felträff när han skall rensa bort bollen. Tyvärr hinner inte Kun fram för att roffa åt sig den förlupna bollen då Melli reder ut sitt tidigare misstag med att få en frispark med sig i en duell med just nämnde Agüero.

Medan vi tv-tittare får se reprisbilderna på när Agüero fäller Melli passar Betis på att slå en långboll mot José Mari som faller strax utanför straffområdet när han känner att Pablo flåsar honom i nacken. Domaren Alfonso Alvarez Izquierdo bestämmer sig för att ge gästerna chansen att ta ledningen när han blåser i pipan medan José Mari vrider sig av skratt på Vicente Calderóns gröna matta. Xisco lägger upp bollen, tar några steg bak, inväntar domarens signal, springer fram mot bollen, lägger den över muren och är redan på väg mot avbytarbänken innan bollen ens tagit sig över mållinjen. En felplacerad Leo Franco kan ingenting göra åt den magistrala frisparken och därmed återtar gästerna ledningen, den här gången till 1-2.

Betis andra mål för kvällen blir början på slutet för de rödvitas del och även om Reyes ges ett gyllene läge att kvittera när han frispelas av Forlán minuterna efter Xiscos pärla blir ingen förvånad när spelaren förpassar bollen ett antal meter utanför Castos vänstra stolpe. Det är så typiskt Atlético de Madrid att förlora när man måste vinna…

Med 24 minuter kvar av matchen punkterar Capi tillställningen när han placerar in 1-3 invid Leos högra stolpe. Målet kommer efter ett magnifikt förspel av Melli som tagit en majestätisk 40-50-meterslöpning. Trots att Aguirre har två innermittfältare på plan är det rätt komiskt att ingen är på plats för att förhindra spelaren att slå den avgörande passningen i djupet som friställer Capi...

Med kvarten kvar gör en desperat Aguirre sitt sista byte när han byter ut Raúl García och sätter in Luis García. Atlético försöker sig på en ny mirakelvändning och trots att laget har några halvchanser har los verdiblancos god koll på läget och vinner därför matchen med 1-3.

Matchfakta:

Målen: (se målen här)
0-1: Juande, min. 14
1-1: Agüero, min. 24
1-2: Xisco, min. 54
1-3: Capi, min. 66

Skott mot mål: 12-7
Skott på mål: 2-4
Hörnor: 11-6
Offside: 3-3

Domare: Alfonso Alvarez Izquierdo